muskarcusamotrebakurva

Igår var mamma och morfar på bingo på kvällen, något de brukar åka på ibland då morfar är änkling och lite ensammen. Igår när mamma släppte av morfar vid 22-tiden så väntade hon för första ggn någonsin inte tills han hade kommit in i sovrummet för att vinka utan bara tills han kommit in i garaget ordentligt för att gå källarvägen upp. Hon hann bara hem innan hon fick samtalet- "jag har haft inbrott".. Mamma och pappa kastade sig in i bilen och hem till en morfar som skakade i hela kroppen, grät och var rädd samt uppgiven.. "Tänk om"- det är ett ord som dykt upp i allas våra huvuden under dagen (jag fick veta först idag). Men mest i min morfars huvud.. Han är 82 år gammal, han förlorade min mormor efter 56 år som gifta för fem år sedan, för två år sedan så fick han en hjärtattack och nu detta. Hur mkt ska en person behöva ta? Jag är så arg, ledsen och helt hysterisk över detta faktum.. Han har bott i samma hus, ett hus han själv hjäpt till att bygga, i över 50 år. Hans trygga plats, och att sedan veta att man haft främmande människor därinne som våldtagit ditt hem? Din frizon och trygghet? De hade bänt upp ett av de fina skåpen i matrummet också, en kärleksgåva från honom till min mormor på sent 80-tal och som på den tiden var jävligt dyrt. Min morfar har kämpat hela livet, varit ett av 13 syskon, jobbat sig upp från botten till toppen och aldrig någonsin klagat eller varit elak mot någon. Han har bara haft värme, medmänsklighet för de han träffat på och han har (tillsammans med mormor) hjälpt otaliga människor med diverse problem. Min mormors mamma hämtade han hem från ett sjukhem för att ist hjälpa mormor att vårda henne hemma, han och min mormor tog hand om min mormors systerdotter från det att hon var ett år tills dess att hon började skolan (och kärringen som kallade sig mamma beslutade sig för att hon nu var gammal nog att ta hem henne igen till deras sorg), han hade under en period tre jobb för att ha råd att försörja alla, hjälpa sin familj och för att kunna bygga upp ett hus åt sig och mormor och familjen. Ett hus som några äckliga, vidriga råttor nu våldtagit för att få pengar?!? Tack Gud så tog de inget då han inte har värdesaker hemma, men ändå. De har varit inne i hans innersta, de har sett bilderna på mormor, de bilder som står på det skåp de brytit sönder. Jag tror på Gud och jag hoppas och ber att dessa vidriga monster för evigt brinner i helvetet efter vad de gjort mot honom- mot mig och min familj. Vi som inte kan göra någonting mer än att säga att hoppas att allt ska bli bra och vi som bara kan hoppas att det vi säger är sant.. Han kommer att sova hos mamma och pappa i någon/några nätter till och sen har jag sagt att jag kan sova hos honom om han vill tills han hittar tillbaka till tryggheten.. Jag mår bara så jävla brutalt dåligt över detta. Älskade, finaste, snällaste och bästa morfar. Herregud vad jag önskar att jag kunde få saker ogjorda, att jag kunde ta över smärtan, ängslan, sorgen och rädslan ifrån dig. Min morfar <3