sjuk och besviken, eller sjukt besviken?!

Sitter i (skam)kuren på jobbet och fryser så jag skakar medans alla andra som kommer in hit knappt kan andas pga värmen. Fattar inte hur fan jag kan bli sjuk igen?! Så jävla less på skiten nu så jag måste nog ta och ringa läkarn igen om det inte går över, dock så brukar det som tur är inte hålla i sig så länge på mig så det blir nog bra snart hoppas jag. Igår var det dock lite av ett hoolabalo hemma hos mami och papi (sover där nu när jag jobbar morgonskift) för mamma fick åka in med min svägerska och brorsdöttrar till sjukhuset eftersom småpluttarna var så dåliga och sen efter bara någon timma så åker min faster in med ambulans.. Helt sjukt och mitt i allt står jag med feber och bakar cupcakes för att ta med till jobbet (nej, de blev Inte fina).
Alla mår som tur är bra nu iaf och faster fick komma hem från sjukan redan inatt, men det blev ju inte mkt sömn bill jag lova. Älskar min familj över allt och jag får sån jäkla panik när sånt här händer så jag hoppas verkligen att det inte händer igen.

Fick sms från min D imorse som han hade skickat inatt och han kommer inte att ha råd att komma nu till helgen heller utan nu måste jag vänta ända tills slutet av Mars.. Så jävla deppigt och jag undrar om jag kommer kunna hålla ut? Om vi kommer kunna hålla kvar vid det här överhuvudtaget?
Orkar inte ens tänka på det nu dock för just nu känns det mest som att jag feberyrar.. tack å hej sålänge.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0