muskarcusamotrebakurva

Jag är så jävla fast.. Igen. Vet inte vert det leder eller vad som kommer hända, men han ringer/smsar flera ggr om dagen varje dag och han skriver saker som han inte skrivit sedan vi var tillsammans. Och varje jäkla gång så sitter jag där med ett leende och hjärtrusning som en annan tonåring igen.. Men jag klagar inte, det känns bra, det är äkta och jag vet att risken är att jag blir sårad som satan. Faktum är att jag läste min kompis R´s blogg häromdagen (hade jag vetat hur man länkar så hade jag länkat till det för det var helt jävla galet!) där hon skrev om just kärlek och känslor och insåg då att hon har rätt, hur jävla ledsen, sårad, arg, besviken man blir så är det värt det i slutändan iaf. Man måste fan våga för att vinna och den här gången tänker jag inte ge mig så lätt och bara acceptera hur det ligger till, den här gången tänker jag verkligen ge mitt allt och försöka in i det sista till att få det att funka om det blir något och om det inte blir något så ska jag se till att han vet precis hur jag känner.
Han är fan bäst ändå. Visst, han är en tönt, han har inte världens snyggaste stil, han har en skev uppfattning om vissa saker (självklart eftersom jag inte har det), han har en del ovanor som jag inte uppskattar och han är en sjuklig arbetsnarkoman. Men trots allt det- så är han just han och han är den snällaste, finaste, omtänksammaste, varmaste man jag mött och jag är hopplöst kär i fanskapet.
Nog om han och det, återkommer säkert om det igen vid tillfälle eftersom han är i mitt huvud hela tiden.

Röntgade skallen igår för att se om jag måste operera bihålorna eller inte och nu sitter jag här och är toknojjig. Jag hoppas verkligen att det är vatten i bihålorna så att jag kan operera mig och sen bli bra, men tankarna snurrar och jag blir nervös att de ska hitttat nåt annat- nåt mkt värre. Herrejisses, jag får panik av bara tanken och jag vet att det är en minimal risk men jag är inte van att behöva röntga huvudet direkt så tankarna kommer ju.. Får förhoppningsvis svaret idag när läkarn ringer mig. Vill bara inte höra det här: "Hej J, jag har fått dina röntgenplåtar nu och undrar om du kan komma in i eftermiddag? Ta gärna med dig sällskap om du vill så att du har med dig fler öron och inte kommer missförstå något". Bah! Isf får jag en hjärtattack på plats..
Nej, nu ska jag sluta oroa mig och kanske surfa runt lite innan det börjar hända grejjer här i (skam)kuren. 100 bilar in idag så idag kommer Janet att få vardagsmotion som heter duga! Hej så länge!


Såhääär mkt tycker jag om H ;) Haha