muskarcusamotrebakurva

Usch, fick skitdåligt samvete efter mitt senaste inlägg och känner mig hemskare än nånsin. Tänkte radera det också men jag låter det stå kvar som en påmminelse om vilken skit jag är.. Fuck!..  Hur det nu än lät och låter så är jag iaf Jätte glad för hans skull och jag hoppas av hela hjärtat att det håller och att hon är en fin tjej.

Anyho.. Jobbade 11.5 timmar igår och sen åkte jag hem till mami och papi och sov, så jävla söta är de. När jag kom dit så hade mamma fixat mat och de hade väntat med att äta så att vi skulle kunna äta tillsammans. Mina föräldrar är seriöst de bästa i Hela Världen <3
Idag jobbar jag dock vanligt pass och slutar kl.15 vilket känns väldigt skönt. Efter jobbet ska jag hämta pappa och sen åker vi och hämtar min bil (med ny ruta, yaay) och sen ska jag hämta plupp och vi två ska äta middag ihop och ha en mysdag hemma hos mig. Längtar redan tills dagen är slut och den har knappt ens börjat ännu, den är fin ;) Btw så började dagen med att farbror blå stannade mig några meter före mitt jobb och bad mig att blåsa, men det var en jättegulig polis så det gick bra :)

Jag drömde att jag var i turkiet inatt. Åh jag önskar så mkt att jag kunde göra om hela resan dit, göra allt som hände ogjort och försöka fixa allt som "gick sönder". Den här resan ändrade så mkt och så många saker och jag vet inte om jag faktiskt tom önskar att jag aldrig åkt dit i år.. Allt som varit är ändrat och det är saker som påverkar mitt liv på helt andra sätt än bara när jag är där, det är saker som påverkar min vardag och hela mitt sätt att vara.. Jag mår så sjukt dåligt och jag vet inte hur jag ska komma över det, eller om jag ens kommer att komma över det. Jag är inte den jag trodde att jag var. Och vad värre är- en av de få människor som jag verkligen litade på och kände att jag alltid kunde lita på är inte den h-n ugett sig för att vara heller. Som det känn iaf. Jag älskar personen fortfarande, men jag önskar att jag aldrig hade fått höra de ord som kom ur denna persons mun och jag ångrar att jag öppnade min från första början. Allt är trasigt nu och jag vet inte om det kan lagas heller, inte som situationen är nu iaf.. Inte när personen inte bor här så att man kan ha en relativt daglig kontakt. Jag tror på ödet, karma och allt sånt, men i det här fallet så kan jag verkligen inte se meningen med det hela. Jag förstår inte varför detta skulle hända, varför jag skulle förlora (som det känns iaf) en av mina bästa vänner.
Jag är en blek version av mig själv just nu.

"Jag saknar dig"