....
Utskällningen av chefen var droppen som fick allt att svämma över i måndags, obefogad dessutom så nu hatar hela jobbet honom. Sjukt förnedrande att börja tjura på jobbet och Ännu jobbigare att behöva stänga av mina waterworks när det väl börjat... Men efter det så sitter klumpen i halsen som en objuden gäst medans tårarna bränner bakom ögonlocken och jävlas. Jag vill gråta, jag behöver gråta och jag tror att jag jag skulle må bättre av att få ur mig skiten.
Inte så lätt dock när man sitter ensam i huset och inte har nån i närheten, jag önskar att jag hade nån i närheten ibland. Men för stunden så skiter jag i allt och går och lägger mig och hoppas på att kanske få lite sömn för en gångs skull.. Man lever på hoppet eller hur säger man?
Sounds like a plan to me!
Jag står för deppmusiken o snorpapper :)
Vad i helvete? Varför skäller han på dig för? Varför ringer du inte mig när sånthär händer?! Du vet att jag alltid svarar, visst, kanske behöver pausa emellanåt när jag är på jobbet, men för bövelen kvinna! RING MIG när du är ledsen! <3
