We danced so close. We danced so slow.
Hemma från jobbet idag pga sjukdom.. Jag är inte sjuk eg och jag mår skitdåligt av att ljuga men min själ är just nu trasig och jag mår som ett vrak så jag kan inte påstå att jag är helt frisk heller.
Jag sa att jag har feber, ont i kroppen/huden och att jag är förlyld. Jag har inte feber men det andra är sant, jag har ont i huden och kroppen och det gör ont ända in i själen.. Så vad gör jag? Jag kan omöjligt gå till jobbet och se ut såhär eller känna mig såhär, jag har ingen ork till någonting och jag kan inte ens frammana en antydan till ett leende så att möta kunder funkar liksom inte...
Det finns de som har det värre än mig, jag vet det. Men varför ska jag alltid behöva tänka på dem också?
Jag har saker att vara glad och tacksam över- absolut! Och jag Är glad och tacksam för vad jag har och för vad jag har att se fram emot. Men faktum är att det jag ser fram emot inte har någon som helst med mig Personligen att göra. Jag är delaktig på så många sätt och jag ser fram emot det så sjukligt mkt, det kommer defenitivt att ändra även mitt liv. Men det är fortfarande inte om mig personligen. Får tom dåligt samvete över att jag känner som jag gör pga den saken, men jag kan inte rå för mina känslor.. När har jag rätt att vara nere? När har jag rätt att känna att jag mår skit utan att behöva tänka på andra och att jag har så mkt att se fram emot?
Fan också. Jag är tacksam. Jag är lycklig för alla andra.
Men inombords har jag ont. Inombords blöder jag. Inombords gråter jag mer än nånsin förut. Inombords så saknar jag. Inombords så finns det bara mörker.
Det blir bättre. Jag vet att det blir bättre. Men just nu så kan jag inte Se det hända. Just nu så ser jag inga möjligheter utan bara motgångar. Mitt liv suger och är mer patetiskt än någonsin. Jag har så många och ändå så känner jag mig så ensam bara för att jag inte vill slänga ut mitt skit på andra. Tur då att man har en bligg att bajsa galla i. Skiter i det här nu för stunden dock och åker iväg till affären innan jag lägger mig på andra soffan och kollar tv. Later.
Holdin' on - we got to try
Holdin' on to never say goodbye
I guess you'd say we used to talk
About busting out
We'd break their hearts
Together - forever
Jag sa att jag har feber, ont i kroppen/huden och att jag är förlyld. Jag har inte feber men det andra är sant, jag har ont i huden och kroppen och det gör ont ända in i själen.. Så vad gör jag? Jag kan omöjligt gå till jobbet och se ut såhär eller känna mig såhär, jag har ingen ork till någonting och jag kan inte ens frammana en antydan till ett leende så att möta kunder funkar liksom inte...
Det finns de som har det värre än mig, jag vet det. Men varför ska jag alltid behöva tänka på dem också?
Jag har saker att vara glad och tacksam över- absolut! Och jag Är glad och tacksam för vad jag har och för vad jag har att se fram emot. Men faktum är att det jag ser fram emot inte har någon som helst med mig Personligen att göra. Jag är delaktig på så många sätt och jag ser fram emot det så sjukligt mkt, det kommer defenitivt att ändra även mitt liv. Men det är fortfarande inte om mig personligen. Får tom dåligt samvete över att jag känner som jag gör pga den saken, men jag kan inte rå för mina känslor.. När har jag rätt att vara nere? När har jag rätt att känna att jag mår skit utan att behöva tänka på andra och att jag har så mkt att se fram emot?
Fan också. Jag är tacksam. Jag är lycklig för alla andra.
Men inombords har jag ont. Inombords blöder jag. Inombords gråter jag mer än nånsin förut. Inombords så saknar jag. Inombords så finns det bara mörker.
Det blir bättre. Jag vet att det blir bättre. Men just nu så kan jag inte Se det hända. Just nu så ser jag inga möjligheter utan bara motgångar. Mitt liv suger och är mer patetiskt än någonsin. Jag har så många och ändå så känner jag mig så ensam bara för att jag inte vill slänga ut mitt skit på andra. Tur då att man har en bligg att bajsa galla i. Skiter i det här nu för stunden dock och åker iväg till affären innan jag lägger mig på andra soffan och kollar tv. Later.
Holdin' on - we got to try
Holdin' on to never say goodbye
I guess you'd say we used to talk
About busting out
We'd break their hearts
Together - forever
Kommentarer
Trackback