ingen i hela världen har nånsin vart så trött som jag är just nu!
Försovning (inte mkt men ändå). Dålig hårdag. Kommer till jobbet och ska öppna- utan nycklar. Trött. Surig och i Enormt behov av kaffe. Så började min morgon idag när jag vaknade 04.46 och kom till jobbet kl.05.50.
Nu har jag jobbat i två timmar, fått i mig en kopp kaffe och jag är fortfarande surig och trött. En kopp kaffe till gör nog susen och sen är jag förhoppningsvis en snällare människa igen. Tur iaf att jag kan kontrollera humöret så att jag inte slår ihjäl varannan människa och att folk åtminstone tror att jag är pigg och glad!
Sitter i (skam)kuren i en timma till och sen ska jag in på kontoret och jobba resten av passet, sen blir det till att åka hem och hämta jobbnycklarna så att jag kan öppna imorron för då finns det ingen annan som kommer kunna öppna förutom jag, och sen blir det optikern och kista c med S. Längtar tills klockan blir 15 så att jobbet är slut för idag!
Idag är jag btw saknig. Idag saknar jag dumfan. Hans lukt, hans sätt att se på mig, sättet han håller om mig på, sättet han kysser på och sättet han står på när man blir sur på mig och ska markera det för att han inte tror att jag fattar det. Som jag älskar min dumfan. Lika mkt som jag hatar honom ibland. Livet ska inte vara enkelt.. 
