lördagen den 13 november 2010

Sitter på jobbet nu, började 14.30 och slutar 22.00 och idag är så sjukt tröttmössig så det finns inte! Undra om det kan bero på att jag var uppe tills nästan 04.30 inatt/morse och pratade med en viss pilot om allt och inget? ;) Måste seriöst sluta vara vaken så sent, tur att han kommer till sverige igen nästa helg! Synd bara att det är samma helg som jag åker på kryssning med J från jobbet och hennes kompisar.. Men helgen efter har jag lovar bort till honom och dessutom så kan man ju vänta en vecka extra med att ses om man nu ändå har väntat såhär länge.
Pratade med min T igår och det här börjar bli mer och mer jobbigt, han bjöd med mig på ett bröllop som han ville att jag skulle vara hans date på. Han säger hur mkt han saknar mig och att allt han vill är att vakna brevid mig på morgonen och somna brevid mig på natten, att han inte tror på sagor mer men att jag -om sagor skulle finnas- skulle vara prinsessan i hans. Jag tycker det är skitjobbigt det här och jag vet inte hur jag ska tackla det mer känner jag, jag säger gång på gång hur det är och att det inte kan bli vi, men för varje gång jag säger det så hör jag hur krossad han blir och hur tårarna rinner på honom. Jag vill bara att han ska må bra men jag vet inte hur jag ska göra och jag känner mig helt maktlös och ur balans, jag vet inte hur länge till jag orkar med att det är såhär för det tär på vår vänskap... Får väl hoppas på det bästa och på att han kanske kommer över hela grejen när han väl har flyttat och börjat om på ny kula. Finaste T..

Är ganska sur på Generalen nu också för det är precis samma visa som alltid med honom och jag orkar inte mer, snart kommer jag be honom fara åt helvete rent ut sagt. Vänskap handlar om att man ska bry sig om varann och att man ska ge och ta, men det handlar inte om att Jag ska ge och Han ska ta. Är så brutalt less på att han alltid säger en sak och gör en annan, att han säger att han alltid finns där medans när det väl gäller, så är han borta med vinden. Jag har åkt till honom så många ggr och inte bara på "normala" tider för att finnas där när han vill snacka och jag har åkt till honom med värktabletter osv men jag får fan aldrig nåt tillbaks. Jag vill inte att han ska vara tacksam och ringa mig varje dag och bedyra det, men det skulle vara skönt att ha min vän tillbaks. Den som ställde upp för mig närsomhelst. Den som fanns där i honom förut. 

Anyhooo.. Jag har så tråkigt så jag vet inte vart jag ska ta vägen! Det är 5st bilar kvar att hämtas och när M som jag jobbar med slutar så är det bara 2st kvar och jag har då 4timmar kvar att sitta här och hoa.. Fy fan för såna här dagar! Visst, det är skönt när det är lugnt men det är Inte skönt när det är absoult Ingenting att göra och när man sitter Helt ensam.

Fan också. Känner mig allmänt ensam idag känner jag. Prutt på den här dagen! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0