muskarcusamotrebakurva

4 timmar kvar på jobbet, sen hem till mamma och pappa och pussas och kramas gott nytt år, sen hem och göra iordning mig och fixa mat, sen hämta upp S och åka hem till A och träffa upp de andra där.
Det ska bli så mysigt att få fira nyår ihop med dem, det är första gången vi gör det iår och jag hoppas att vi kommer att göra det fler ggr <3

Det enda som fattas mig är en viss dum-kurd som bor i ett land inte alltför långt bort men ändå en hel värld ifrån mig... Men det är Helt ok för idag får jag fortfarande sakna och älska honom. Det blir värre imorron när jag måste (enligt mig själv, men ändå) glömma och gå vidare. Men det betyder också att jag får tjata om han hela dagen idag ;) haha
Jag kommer ihåg första gången jag såg han, hans leende och tom vad han hade på sig. Jag miss hur han pratade med mig då och alla de saker jag såg i hans ögon och jag minns att det var första gången nånsin som jag trodde till 100% på vad en kille sa. Jag kommer ihåg vår första kyss, pirret i kroppen när han tittade på mig och alla sms jag fick tom när jag fortfarande var där fast inte tillräckligt nära. Jag kommer ihåg att jag tänkte att jag var den lyckligaste människan på jorden. Jag kommer ihåg första gången vi sa hejdå och han vinkade och kastade slängkyssar efter bussen och när han smsade direkt efteråt och berättade hur mkt han saknade mig, bara för att även ringa och säga det när jag var på Dalaman och precis skulle gå på planet. Jag minns alla de nätter jag jobbade efter att jag kommit hem som han ringde och smsade bara för att kolla hur jag mådde och så att jag inte var rädd. Jag minns hur han alltid kallade mig för sin ängel och att jag var Bara hans. Jag minns hur svartsjuk han kunde bli bara för att jag jobbade med killar och jag minns hur fort det gick över när jag sa att jag aldrig ville ha nån annan än han i mitt liv.
Men jag minns också den dagen då min värld rasade samman. Jag minns hur jag ringde honom och hur hans röst lät när han svarade. Jag minns vartenda ett ord av vad han sa och jag minns att han fick upprepa dom 2-3 ggr bara för att jag skulle förstå. Jag minns hur jag tappade telefonen i golvet och totalt bröt ihop. Jag minns hur han därefter ringde upp och bad om ursäkt. Jag minns att jag hade svårt att leva/andas/vara under de månader som kom efteråt. Jag minns hur vi efter ett år fick upp kontakten igen när han poppade upp på msn,och när han förklarade hur allt låg till. Jag kommer ihåg hur han såg ut första gången vi sågs efter det. Jag kommer ihåg hur hårt han kramade mig och hur hans ord skar rakt igenom mitt hjärta. Och jag kommer ihåg alla de stunder vi pratat om vad som hänt och vi båda vart helt tårögda och tyckt att allt är skit. Jag kommer ihåg alla våra stunder ihop som om de vore igår och det är precis så jag kommer fortsätta från och med nu.. Jag kommer att minnas, men gå vidare.
Jag kommer alltid att älska C. Men jag kommer för alltid att hata hans familj för vad de utsatt oss för.

Men som sagt. Lets by gone be by gone and so on and so on.. Nu ser vi framåt!

Jag önskar Alla: Gott Nytt År/Sretna Nova Godina/Yeni Yılın Kutlu Olsun/Happy New Year! May you all be blessed and happy in 2010 <3